Swedish adaptation: Instegscertifikat and HAREC content

- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by
  Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified
  statements marked "% TODO VERIFY"
- New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv)
- Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed
- Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated
- TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build
  upstream: it references a missing photo)
- Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS

Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <[email protected]>
This commit is contained in:
2026-10-10 15:03:03 +02:00
co-authored by Claude Sonnet 5.5
parent 0d034a0902
commit f7fa8cfbc1
3234 changed files with 84960 additions and 137393 deletions
+10 -18
View File
@@ -1,31 +1,23 @@
In den Klassen N und E haben wir das SWR und die entsprechenden Formeln für die vorlaufende und rücklaufende Leistung kennen gelernt. In vielen Fällen kann man das Stehwellenverhältnis einfach angeben, wenn der Speisewiderstand einer Antenne bekannt ist. Sofern sich eine Antenne (oder Dummy-Load) weder induktiv noch kapazitiv verhält, sie also einen reinen Wirkwiderstand ($R_a$) darstellt, ergibt sich das Stehwellenverhältnis aus dem Verhältnis zwischen Lastwiderstand und Wellenwiderstand der Leitung, wobei Zähler und Nenner so zu wählen sind, dass sich ein SWR von größer gleich eins ergibt.
Vi har lärt känna SWR och formlerna för framåtgående och bakåtgående effekt. I många fall kan man enkelt ange stående-vågförhållandet om antennens matningsresistans är känd. Om en antenn (eller dummy load) varken beter sig induktivt eller kapacitivt, alltså utgör en ren reell resistans ($R_a$), följer stående-vågförhållandet av förhållandet mellan lastresistans och ledningens karakteristiska impedans, där täljare och nämnare ska väljas så att SWR blir större än eller lika med ett.
Die Abbildung [ref:a_swr] zeigt die Spannungsverteilung einer stehenden Welle auf einer Leitung. An bestimmten Stellen erreicht die Spannung ein Maximum $U_\mathrm{max}$, an anderen ein Minimum $U_\mathrm{min}$. Der Abstand zwischen zwei benachbarten Spannungsmaxima beziehungsweise zwei benachbarten Spannungsminima beträgt dabei jeweils $\frac{\lambda}{2}$. Aus dem Verhältnis von maximaler zu minimaler Spannung lässt sich auch das Stehwellenverhältnis bestimmen:
Bild [ref:a_swr] visar spänningsfördelningen hos en stående våg på en ledning. På vissa platser når spänningen ett maximum $U_\mathrm{max}$, på andra ett minimum $U_\mathrm{min}$. Avståndet mellan två intilliggande spänningsmaxima respektive två intilliggande spänningsminima är då $\frac{\lambda}{2}$. Ur förhållandet mellan maximal och minimal spänning kan man också bestämma stående-vågförhållandet:
Mathematisch ausgedrückt bedeutet dies:
Matematiskt uttryckt betyder det:
$s = \frac{U_\mathrm{max}}{U_\mathrm{min}} = \begin{cases} \dfrac{R_a}{Z}, & \text{für } R_a > Z, \\[6pt] 1, & \text{für } R_a = Z, \\[6pt] \dfrac{Z}{R_a}, & \text{für } R_a < Z. \end{cases}$
$s = \frac{U_\mathrm{max}}{U_\mathrm{min}} = \begin{cases} \dfrac{R_a}{Z}, & \text{för } R_a > Z, \\[6pt] 1, & \text{för } R_a = Z, \\[6pt] \dfrac{Z}{R_a}, & \text{för } R_a < Z. \end{cases}$
<margin>
[picture:978:a_swr:Stehende Welle]
[picture:978:a_swr:Stående våg]
</margin>
Eine Antenne mit einem Speisewiderstand von $\qty{100}{\ohm}$ verursacht bei Speisung mit einem $\qty{50}{\ohm}$ Kabel ein Stehwellenverhältnis von $\num{2}$, da der Speisewiderstand doppelt so groß ist. Eine Antenne mit einem Speisewiderstand von $\qty{10}{\ohm}$ hätte ein Stehwellenverhältnis von $\num{5}$, da der Wellenwiderstand der Leitung fünf mal so groß ist.
En antenn med matningsresistansen $\qty{100}{\ohm}$ ger vid matning med en $\qty{50}{\ohm}$-kabel ett stående-vågförhållande på $\num{2}$, eftersom matningsresistansen är dubbelt så stor. En antenn med matningsresistansen $\qty{10}{\ohm}$ skulle ge ett stående-vågförhållande på $\num{5}$, eftersom ledningens karakteristiska impedans är fem gånger så stor.
Zur Beantwortung der folgenden Frage müssen wir uns außerdem daran erinnern, dass der Widerstand eines Faltdipols knapp $\qtyrange{240}{300}{\ohm}$ beträgt.
Här kan det vara bra att minnas att resistansen hos en vikt dipol (faltad dipol) är knappt $\qtyrange{240}{300}{\ohm}$.
[question:AG405]
[question:AI403]
Det finns en vilseledande effekt av ledningsdämpning på stående-vågförhållandet. Ju fler förluster en ledning har, desto lägre (alltså ”bättre”) kan stående-vågförhållandet bli på den ledningen. Det beror på att en förlustbehäftad ledning minskar både den framåtgående och den bakåtgående effekten. Även om ingen antenn är ansluten i ledningens ände (öppen krets eller kortslutning), och $\qty{100}{\percent}$ av energin reflekteras där, så att stående-vågförhållandet där är $\infty$, kan man vid den andra änden mäta ett betydligt bättre stående-vågförhållande. Går t.ex. hälften av effekten förlorad på vägen dit och hälften igen på vägen tillbaka, minskar energin till en fjärdedel ($\frac{1}{2} \cdot \frac{1}{2} = \frac{1}{4}$). Följaktligen visar en SWR-meter vid kabelns sändarsida ett stående-vågförhållande på $\num{3}$, vilket motsvarar $\qty{25}{\percent}$ reflekterad effekt, trots att $\qty{100}{\percent}$ reflekteras i änden – det är bara $\qty{25}{\percent}$ som når SWR-metern.
Ein trügerischer Effekt ist die Auswirkung von Leitungsdämpfung auf das Stehwellenverhältnis. Je mehr Verluste eine Leitung aufweist, umso kleiner (also "besser") kann das Stehwellenverhältnis auf dieser Leitung ausfallen. Dies liegt daran, dass eine verlustbehaftete Leitung sowohl die vorlaufende als auch die rücklaufende Leistung reduziert. Selbst wenn am Ende einer Leitung keine Antenne angeschlossen ist (Leerlauf oder Kurzschluss), und dort $\qty{100}{\percent}$ der Energie reflektiert wird, also das Stehwellenverhältnis dort $\infty$ beträgt, so kann man am anderen Ende ein deutlich besseres Stehwellenverhältnis messen. Geht z. B. in Hin-Richtung die Hälfte der Leistung verloren und in Rück-Richtung erneut die Hälfte verloren, so reduziert sich die Energie auf ein Viertel ($\frac{1}{2} \cdot \frac{1}{2} = \frac{1}{4}$). Entsprechend zeigt ein Stehwellenmessgerät an der Senderseite des Kabels ein Stehwellenverhältnis von $\num{3}$ an, was $\qty{25}{\percent}$ reflektierter Leistung entspricht, obwohl am Ende $\qty{100}{\percent}$ reflektiert werden – es kommen jedoch nur $\qty{25}{\percent}$ am Stehwellenmessgerät an.
[question:AG402]
[question:AG403]
Bei einer Leitungsdämpfung von $\qty{5}{\dB}$ und vollständiger Reflektion am Ende des Kabels, z. B. aufgrund einer abgeklemmten Antenne, messen wir gar ein überraschend gutes SWR, obwohl gar keine Antenne angeschlossen ist! Dies können wir wie folgt berechnen:
Vid en ledningsdämpning på $\qty{5}{\dB}$ och fullständig reflektion i kabelns ände, t.ex. på grund av en bortkopplad antenn, mäter vi alltså ett förvånansvärt bra SWR, trots att ingen antenn alls är ansluten! Det kan vi räkna ut så här:
$s = \frac{\sqrt{P_\mathrm{v}}+\sqrt{P_\mathrm{r}}}{\sqrt{P_\mathrm{v}}-\sqrt{P_\mathrm{r}}}$
Damit lässt sich die folgende Frage berechnen, sofern wir beachten, dass die gemessene rücklaufende Welle nur ein Zehntel der Energie der vorlaufenden Welle ausmacht: $\qty{5}{\dB}$ Dämpfung in Hin-Richtung und $\qty{5}{\dB}$ Dämpfung in Rück-Richtung, entsprechend $\qty{10}{\dB}$ Dämpfung insgesamt. $P_\mathrm{r}$ ist also in diesem Falle nur ein Zehntel von $P_\mathrm{v}$.
[question:AG404]
Vi måste beakta att den uppmätta bakåtgående vågen bara utgör en tiondel av den framåtgående vågens energi: $\qty{5}{\dB}$ dämpning på vägen dit och $\qty{5}{\dB}$ dämpning på vägen tillbaka, alltså $\qty{10}{\dB}$ dämpning sammanlagt. $P_\mathrm{r}$ är i detta fall alltså bara en tiondel av $P_\mathrm{v}$.