Swedish adaptation: Instegscertifikat and HAREC content

- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by
  Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified
  statements marked "% TODO VERIFY"
- New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv)
- Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed
- Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated
- TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build
  upstream: it references a missing photo)
- Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS

Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <[email protected]>
This commit is contained in:
2026-10-10 15:03:03 +02:00
co-authored by Claude Sonnet 5.5
parent 0d034a0902
commit f7fa8cfbc1
3234 changed files with 84960 additions and 137393 deletions
+41 -50
View File
@@ -1,116 +1,107 @@
In der Klasse E haben wir bereits die Kapazität eines Kondensators sowie sein qualitatives Verhalten bei Wechselspannung kennengelernt: Ein Kondensator verhält sich wie ein frequenzabhängiger Widerstand. Dabei haben wir zunächst festgehalten, dass der kapazitive Blindwiderstand umgekehrt proportional zur Frequenz ist. Verringert man die Frequenz, so wird der Blindwiderstand $X_C$ größer. Erhöht man hingegen die Frequenz, nimmt der Widerstand entsprechend ab. Der Sachverhalt eines Kondensators bei Wechselspannung lässt sich durch die Formel für den kapazitiven Blindwiderstand $X_C$ beschreiben:
Vi har redan lärt känna en kondensators kapacitans och dess kvalitativa beteende vid växelspänning: En kondensator beter sig som ett frekvensberoende motstånd. Vi konstaterade att den kapacitiva reaktansen är omvänt proportionell mot frekvensen. Minskar man frekvensen blir reaktansen $X_C$ större. Ökar man däremot frekvensen minskar motståndet i motsvarande grad. Kondensatorns beteende vid växelspänning kan beskrivas med formeln för den kapacitiva reaktansen $X_C$:
$|X_C| = \frac{1}{\omega\cdot C} = \frac{1}{2\pi\cdot f \cdot C}$
In der Klasse A wollen wir dieses Verhalten nun genauer betrachten und auch erfahren, warum dieser Widerstand als "Blindwiderstand" bezeichnet wird. Zunächst müssen wir uns allerdings noch merken, dass der Blindwiderstand eines Kondensators auch negativ ist, um die folgende Frage lösen zu können:
[question:AC102]
Nu ska vi granska detta beteende närmare och också ta reda på varför detta motstånd kallas ”reaktans”. Först måste vi komma ihåg att en kondensators reaktans också kan skrivas som negativ.
<indepth>
Warum ist der kapazitive Blindwiderstand negativ? Der Hintergrund liegt in der komplexen Wechselstromrechnung, die für die Amateurfunkprüfung nicht zwingend erforderlich ist.
Varför är den kapacitiva reaktansen negativ? Bakgrunden finns i den komplexa växelströmsräkningen, som inte är absolut nödvändig för att förstå amatörradio.
Für Leserinnen und Leser mit Kenntnissen in komplexen Zahlen sei jedoch angemerkt, dass die korrekte Darstellung des kapazitiven Blindwiderstands eigentlich
För läsare med kunskap om komplexa tal kan det dock nämnas att den korrekta framställningen av den kapacitiva reaktansen egentligen är
$X_C = \frac{1}{j\omega C}$
lautet. Dabei steht $j$ für die imaginäre Einheit $\sqrt{-1}$.
Här står $j$ för den imaginära enheten $\sqrt{-1}$.
Erweitert man diesen Ausdruck mit $j$, ergibt sich:
Förlänger man uttrycket med $j$ får man:
$X_C = \frac{1}{j\omega C} = \frac{1 \cdot j}{j\omega C \cdot j} =\frac{-j}{\omega C}$
Daraus wird ersichtlich, dass der kapazitive Blindwiderstand nicht nur negativ, sondern auch komplex ist. Das negative Vorzeichen beschreibt dabei die Phasenlage zwischen Strom und Spannung am Kondensator welche wir in diesem Kapitel noch genauer betrachten.
Av detta framgår att den kapacitiva reaktansen inte bara är negativ utan också komplex. Det negativa tecknet beskriver fasläget mellan ström och spänning över kondensatorn, vilket vi tittar närmare på i det här kapitlet.
</indepth>
---
Moderne, kostengünstige Messgeräte, die Funkamateure heutzutage gerne einsetzen, sind Antennenanalyzer oder vektorielle Network Analyzer (VNA). Sie messen die Veränderung des Blindwiderstandes $X_C$ in Abhängigkeit der Frequenz und können das Messergebnis auch grafisch darstellen.
Abbildung [ref:a_kapazitiver_Blindwiderstand] zeigt die Veränderung des kapazitiven Blindwiderstandes (blaue Linie) eines $\qty{1500}{\pico\farad}$ Styroflexkondensators im Frequenzbereich von $\qtyrange{1}{4,5}{\mega\hertz}$.
Moderna, billiga mätinstrument som radioamatörer gärna använder idag är antennanalysatorer eller vektoriella nätverksanalysatorer (VNA). De mäter hur reaktansen $X_C$ förändras med frekvensen och kan också visa mätresultatet grafiskt.
Figur [ref:a_kapazitiver_Blindwiderstand] visar hur den kapacitiva reaktansen (blå linje) hos en $\qty{1500}{\pico\farad}$ styroflexkondensator förändras i frekvensområdet $\qtyrange{1}{4,5}{\mega\hertz}$.
<margin>
[photo:248:a_kapazitiver_Blindwiderstand:Kapazitiver Blindwiderstand $X_C$ (Blaue Kurve) und Phasenlage (Rote Kurve) eines $\qty{1500}{\pico\farad}$ Styroflexkondensators im Frequenzbereich von $\qtyrange{1}{4,5}{\mega\hertz}$.]
[photo:248:a_kapazitiver_Blindwiderstand:Kapacitiv reaktans $X_C$ (blå kurva) och fasläge (röd kurva) hos en $\qty{1500}{\pico\farad}$ styroflexkondensator i frekvensområdet $\qtyrange{1}{4,5}{\mega\hertz}$.]
</margin>
Räkneexempel med formeln ovan. Var särskilt noga med enheterna och tiopotenserna så att du får rätt resultat.
Versuche nun die folgenden Fragen durch die obige Formel zu beantworten. Achte dabei besonders auf die Einheiten bzw. die Zehnerpotenzen, damit du die richtigen Ergebnisse erhältst.
* $C = \qty{10}{\pico\farad}$, $f = \qty{100}{\mega\hertz}$:
$X_C = \frac{1}{2\pi \cdot \qty{100}{\mega\hertz} \cdot \qty{10}{\pico\farad}} \approx \qty{159}{\ohm}$
* $C = \qty{50}{\pico\farad}$, $f = \qty{145}{\mega\hertz}$:
$X_C = \frac{1}{2\pi \cdot \qty{145}{\mega\hertz} \cdot \qty{50}{\pico\farad}} \approx \qty{22}{\ohm}$
* $C = \qty{100}{\pico\farad}$, $f = \qty{435}{\mega\hertz}$:
$X_C = \frac{1}{2\pi \cdot \qty{435}{\mega\hertz} \cdot \qty{100}{\pico\farad}} \approx \qty{3,7}{\ohm}$
[question:AC104]
[question:AC105]
[question:AC106]
[question:AC107]
Om i stället kapacitansen söks måste formeln formas om så att $C$ kan beräknas. Exempel: Över en kondensator ligger $U = \qty{16}{\volt}$ vid $f = \qty{50}{\hertz}$ och strömmen är $I = \qty{32}{\milli\ampere}$.
Bei der folgenden Frage ist die Kapazität gesucht. Versuche hierfür die Formel umzustellen, damit du die Kapazität $C$ berechnen kannst:
$X_C = \frac{U}{I} = \frac{\qty{16}{\volt}}{\qty{32}{\milli\ampere}} = \qty{500}{\ohm}$
[question:AC108]
$C = \frac{1}{2\pi \cdot f \cdot X_C} = \frac{1}{2\pi \cdot \qty{50}{\hertz} \cdot \qty{500}{\ohm}} \approx \qty{6,37}{\micro\farad}$
---
Führt man eine gleichzeitige Strom- und Spannungsmessung an einem Kondensator mit einem Zweikanal-Oszilloskop durch (vgl. [ref:a_strom_eilt_vor]), zeigt sich ein zunächst überraschendes Ergebnis: Zwischen Strom und Spannung besteht eine Phasenverschiebung von $\qty{90}{\degree}$, wobei der Strom der Spannung vorausläuft.
Om man mäter ström och spänning samtidigt över en kondensator med ett tvåkanals oscilloskop (jämför [ref:a_strom_eilt_vor]) får man ett till en början överraskande resultat: Mellan ström och spänning finns en fasförskjutning på $\qty{90}{\degree}$, där strömmen ligger före spänningen.
Das bedeutet, dass der Strom bereits seinen Maximalwert erreicht, während die Spannung noch ansteigt. Dieses charakteristische Verhalten ist eine grundlegende Eigenschaft von Kondensatoren und spielt eine wichtige Rolle in der Wechselstromtechnik, insbesondere bei Filtern und Schwingkreisen.
Die rote Linie in Abbildung [ref:a_kapazitiver_Blindwiderstand] stellt die Phasenlage des kapazitiven Blindwiderstandes bei nahezu konstanten $\qty{-90}{\degree}$ dar.
[question:AC101]
Det betyder att strömmen redan når sitt maxvärde medan spänningen fortfarande stiger. Detta karakteristiska beteende är en grundläggande egenskap hos kondensatorer och spelar en viktig roll inom växelströmstekniken, särskilt för filter och svängningskretsar.
Den röda linjen i figur [ref:a_kapazitiver_Blindwiderstand] visar den kapacitiva reaktansens fasläge, nästan konstant $\qty{-90}{\degree}$.
<margin>
[photo:268:a_strom_eilt_vor:Phasenverschiebung am Kondensator zwischen Spannung und Strom]
[photo:268:a_strom_eilt_vor:Fasförskjutning mellan spänning och ström hos en kondensator]
</margin>
<tip>
Merkhilfe: Beim Kondensat*ooo*r eilt der Strom v*ooo*r!
Minnesregel: ”ICE”: I (strömmen) kommer före E (spänningen) i C (kondensatorn).
</tip>
---
Die Phasenverschiebung zwischen Spannung und Strom beträgt also $\qty{90}{\degree}$, wobei der Strom (rot) der Spannung (blau) voreilt, wie in Abbildung [ref:a_blindleistung_kondensator] gezeigt. Betrachtet man die momentane Leistung mit $P = U \cdot I$, so ergibt sich eine Leistungskurve (grün), die symmetrisch um die Nulllinie schwankt, ebenfalls dargestellt in Abbildung [ref:a_blindleistung_kondensator].
Fasförskjutningen mellan spänning och ström är alltså $\qty{90}{\degree}$, där strömmen (röd) ligger före spänningen (blå), som visas i figur [ref:a_blindleistung_kondensator]. Betraktar man den momentana effekten med $P = U \cdot I$ får man en effektkurva (grön) som pendlar symmetriskt kring nollinjen, också visad i figur [ref:a_blindleistung_kondensator].
<margin>
[picture:943:a_blindleistung_kondensator:Das Produkt von $U \cdot I$ ergibt die grüne Leistungskurve]
[picture:943:a_blindleistung_kondensator:Produkten $U \cdot I$ ger den gröna effektkurvan]
</margin>
Der Mittelwert dieser Leistung ist Null, das heißt, es wird keine Wirkleistung umgesetzt. Stattdessen wird Energie periodisch im elektrischen Feld des Kondensators gespeichert und wieder an die Quelle zurückgegeben. Man spricht daher bei einem ideal verlustfreien Kondensator von Blindleistung und einem Blindwiderstand.
Medelvärdet av denna effekt är noll, det vill säga ingen verkeffekt omsätts. I stället lagras energi periodiskt i kondensatorns elektriska fält och lämnas tillbaka till källan. För en ideal förlustfri kondensator talar man därför om reaktiv effekt (blindeffekt) och reaktans.
Nur ein ohmscher Widerstand nimmt Wirkleistung auf, da bei ihm Spannung und Strom in Phase sind, also keine Phasenverschiebung vorliegt. Das bedeutet, dass Spannung und Strom gleichzeitig positiv oder negativ sind, sodass die momentane Leistung $P = U \cdot I$ stets positiv ist.
Bara ett ohmskt motstånd tar upp verkeffekt, eftersom spänning och ström där är i fas, alltså utan fasförskjutning. Det betyder att spänning och ström samtidigt är positiva eller negativa, så att den momentana effekten $P = U \cdot I$ alltid är positiv.
Ein idealer Blindwiderstand hingegen nimmt keine Wirkleistung auf und wird daher im Idealfall auch nicht warm. Stattdessen wird Energie periodisch gespeichert und wieder an die Quelle zurückgegeben.
[question:AC111]
[question:AC103]
En ideal reaktans tar däremot inte upp någon verkeffekt och blir därför i idealfallet inte heller varm. I stället lagras energi periodiskt och lämnas tillbaka till källan.
---
Erwärmt sich ein Kondensator in Hochfrequenzanwendungen dennoch, so ist dies ein Hinweis auf Verluste im Bauteil. Ein idealer Kondensator würde keine Energie in Wärme umsetzen, reale Kondensatoren besitzen jedoch parasitäre Eigenschaften, die zu Verlusten führen.
Om en kondensator ändå blir varm i högfrekvensapplikationer tyder det på förluster i komponenten. En ideal kondensator skulle inte omsätta någon energi till värme, men verkliga kondensatorer har parasitiska egenskaper som ger förluster.
Diese Verluste lassen sich im Ersatzschaltbild erkennen: Der Widerstand $R_\text{ESR}$ (Equivalent Series Resistance) beschreibt die ohmschen Verluste im Kondensator, während $R_\text{Isolator}$ die Verluste im Dielektrikum modelliert. Zusätzlich beeinflusst die parasitäre Induktivität $L_\text{ESL}$ das Verhalten bei hohen Frequenzen.
Dessa förluster syns i ersättningsschemat: Motståndet $R_\text{ESR}$ (Equivalent Series Resistance) beskriver de ohmska förlusterna i kondensatorn, medan $R_\text{isolator}$ modellerar förlusterna i dielektrikumet. Dessutom påverkar den parasitiska induktansen $L_\text{ESL}$ beteendet vid höga frekvenser.
Zur technischen Bewertung dieser Verluste verwendet man die Güte $Q$ (Quality Factor) sowie den Verlustfaktor $\tan\delta$. Beide Größen beschreiben, wie stark ein realer Kondensator vom idealen Verhalten abweicht.
För att tekniskt bedöma förlusterna använder man Q-värdet (kvalitetsfaktorn) samt förlustfaktorn $\tan\delta$. Båda storheterna beskriver hur mycket en verklig kondensator avviker från idealt beteende.
Zwischen beiden Größen besteht ein direkter Zusammenhang:
Mellan de två storheterna finns ett direkt samband:
$Q = \frac{1}{\tan\delta}$
Merke: Hohe Verluste führen zu einer niedrigen Güte $Q$ und damit zu einem großen Verlustfaktor $\tan\delta$. Je höher die Frequenz, desto stärker wirken sich diese Verluste aus, da der Blindwiderstand $X_C$ mit steigender Frequenz abnimmt, während die parasitären Widerstände konstant bleiben.
Kom ihåg: Höga förluster ger ett lågt Q-värde och därmed en stor förlustfaktor $\tan\delta$. Ju högre frekvens, desto starkare märks förlusterna, eftersom reaktansen $X_C$ minskar med stigande frekvens medan de parasitiska motstånden förblir konstanta.
<margin>
[picture:1065:a_ersatzchaltbild_kondensator:Ersatzschaltbild eines realen Kondensators mit parasitären Verlusten.]
[picture:1065:a_ersatzchaltbild_kondensator:Ersättningsschema för en verklig kondensator med parasitiska förluster.]
</margin>
---
[question:AC109]
[question:AC110]
<indepth>
Durch die komplexe Wechselstromrechnung kann man den Blindwiderstand $X_C$ mit den parasitären Verlusten $R$ in Form eines Zeigerdiagramms darstellen:
[picture:1066:a_tan_delta:$\tan\delta$ im Komplexen Zeigerdiagramm]
Med komplex växelströmsräkning kan man framställa reaktansen $X_C$ med de parasitiska förlusterna $R$ i ett visardiagram:
[picture:1066:a_tan_delta:$\tan\delta$ i det komplexa visardiagrammet]
Der Tangens beschreibt ja das Verhältnis von Gegenkathete zu Ankathete, also in diesem Fall die Verluste $R$ im Verhältnis zum verlustfreien kapazitiven Blindwiderstand $X_C$.
Tangens beskriver förhållandet mellan motstående och närliggande katet, alltså här förlusterna $R$ i förhållande till den förlustfria kapacitiva reaktansen $X_C$.
$\tan\delta = \frac{R}{|X_C|}$
Je größer die Verluste, desto größer ist der Winkel $\delta$ und damit auch der Verlustfaktor $\tan\delta$. Ein idealer Kondensator würde einen Winkel von $\delta = 0$ Grad aufweisen, da er keine Verluste hat.
Ju större förluster, desto större är vinkeln $\delta$ och därmed förlustfaktorn $\tan\delta$. En ideal kondensator skulle ha vinkeln $\delta = 0$ grader, eftersom den inte har några förluster.
Durch diese komplexe bzw. geometrische Addition ergibt sich die Größe $Z$. Sie wird als *Impedanz* bezeichnet und beschreibt den komplexen Gesamtwiderstand eines Bauteils. Der Betrag der Impedanz $|Z|$ entspricht dem sogenannten *Scheinwiderstand*.
Genom denna komplexa, geometriska addition fås storheten $Z$. Den kallas *impedans* och beskriver en komponents komplexa totala motstånd. Impedansens belopp $|Z|$ motsvarar den så kallade *skenbara resistansen*.
</indepth>