SuperminarenandClaude Sonnet 5.5
f7fa8cfbc1
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <[email protected]>
28 lines
1.9 KiB
Markdown
28 lines
1.9 KiB
Markdown
I den övre delen av jordens atmosfär finns *jonosfären* [index:Jonosfären]. Den har stor betydelse för vågutbredningen på kortvåg.
|
||
|
||
Solens strålning skapar elektriskt laddade partiklar i jonosfären. Elektromagnetiska vågor bryts (refrakteras) mot dessa laddade partiklar och leds därigenom tillbaka mot jorden (figur [ref:n_ionosphaere]). Så kan man på kortvåg nå stora räckvidder och få förbindelser över hela världen. Radiovågor som bryts i jonosfären kallas himmelsvåg [index:Himmelsvåg] – till skillnad från markvågen [index:Markvåg], som följer jordkrökningen men oftast inte når lika långt som himmelsvågen.
|
||
|
||
<webmargin>
|
||
[picture:732:n_ionosphaere:Brytning i jonosfären]
|
||
</webmargin>
|
||
|
||
---
|
||
|
||
Utbredningsförhållandena växlar med dygn och årstid. En avgörande inverkan på kortvågsutbredningen har den elvaåriga solcykeln [index:Solcykel]. Vid cykelns maximum uppträder särskilt många så kallade solfläckar [index:Solcykel:Solfläckar] (figur [ref:n_ionosphaere_sonnenflecken]). Solen sänder då ut särskilt mycket elektromagnetisk strålning och materia och påverkar jonosfären, och därmed radioförhållandena, kraftigt.
|
||
|
||
<webmargin>
|
||
[picture:729:n_ionosphaere_sonnenflecken:Antalet solfläckar, som varierar över den elvaåriga solcykeln]
|
||
</webmargin>
|
||
|
||
---
|
||
|
||
Vid radiotrafik på kortvågsbanden kan en så kallad *död zon* [index:Död zon] uppstå. Med det menas avstånd som är för långa för markvågen och för korta för himmelsvågen (figur [ref:n_ionosphaere_tote_zone]). Det leder ofta till att man bara kan höra en av stationerna i en pågående förbindelse, eftersom den andra befinner sig i den döda zonen. Då kan man felaktigt få intrycket att en frekvens är ledig.
|
||
|
||
<webmargin>
|
||
[picture:741:n_ionosphaere_tote_zone:Den döda zonen, som är för långt bort för markvågen och för nära för himmelsvågen.]
|
||
</webmargin>
|
||
|
||
<latexonly>
|
||
\newpage
|
||
</latexonly>
|