1.3 KiB
Executable File
I fritt rum (vakuum) och även ungefär i luft kan våglängd (\lambda) och frekvens (f), som vi har lärt oss, räknas om till varandra med hjälp av ljushastigheten i vakuum (c):
\lambda = \dfrac{c}{f}
För ledningar, inklusive antenntrådar, där vågor bildas kan man inte använda ljushastigheten i vakuum, utan behöver en korrektionsfaktor, den så kallade förkortningsfaktorn k_\mathrm{v}, som ofta ligger i storleksordningen \qty{95}{\percent}, alltså \num{0,95}. Den anger hur mycket långsammare utbredningen sker längs en viss ledning jämfört med i fritt rum, och multipliceras med ljushastigheten i vakuum:
\lambda_\mathrm{ledning} = k_\mathrm{v} \cdot \dfrac{c}{f}
Förkortningsfaktorn är alltså förhållandet mellan utbredningshastigheten längs en ledning och utbredningshastigheten i vakuum.
Korrektionsfaktorn beror bland annat på tråddiametern, trådens isolering (dielektrikum) och omgivningens inverkan.
Som vi kommer att se spelar för förkortningsfaktorn hos en *koaxialkabel* bara det använda dielektrikumet roll, och kabelns övriga geometri (t.ex. diameter) kan försummas.Eftersom korrektionsfaktorn ofta är ca \num{0,95} (alltså \qty{95}{\percent}) behöver antenner ofta kortas med cirka \qty{5}{\percent} för att bli resonanta.