1.5 KiB
Executable File
Kortvågsmottagare kan lätt överstyras av starka signaler, särskilt i mottagarens ingångsdel inklusive första blandaren. Det märks genom att den önskade signalen låter förvrängd och obegriplig.
För att undvika det kan transceivrar ha en inkopplingsbar dämpare (även kallad attenuator). Den dämpar ingångssignalerna med ett bestämt värde, så att mottagaringången inte längre överstyrs. Dämparen minskar kraftigt inflytandet från oönskade starka signaler på svagare nyttosignaler. Figur [ref:e_daempfungsglied] visar en extern dämpsats. Figur [ref:e_att_blockschaltbild] visar dämpsatsernas blocksymboler. Det finns en så kallad T- och en $\pi$-variant. Den exakta kopplingen går vi igenom i HAREC-delen.
[photo:199:e_daempfungsglied:En dämpsats] [picture:1054:e_att_blockschaltbild:Förförstärkare i en superheterodynmottagare]Tvärtom är det med signaler i högre frekvensområden (VHF och högre). Där dämpas signalerna ofta redan i matarledningen till apparaten och bör därför vid behov förstärkas av en förförstärkare, som helst bör sitta direkt vid antennen. Förförstärkaren kompenserar då kabelförlusterna. Vid sändning måste förförstärkaren kunna kopplas bort (PTT-styrd), och vid mottagning bör den vid behov kunna stängas av, så att starka lokala signaler inte överstyr mottagaren.
[picture:839:vorverstaerker_daempfungsglied_amp:Förförstärkare i en superheterodynmottagare]