Files
50ohm-contents-dl/contents/slides/kollektorkoppling.md
T
SuperminarenandClaude Sonnet 5.5 f7fa8cfbc1 Swedish adaptation: Instegscertifikat and HAREC content
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by
  Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified
  statements marked "% TODO VERIFY"
- New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv)
- Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed
- Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated
- TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build
  upstream: it references a missing photo)
- Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS

Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <[email protected]>
2026-10-10 15:03:03 +02:00

79 lines
2.9 KiB
Markdown

<left>
[picture:140:a_kollektorschaltung_schaltbild:Förstärkare i kollektorkoppling med bipolär transistor]
</left>
<right>
* Förstärkarkopplingar med bipolära transistorer namnges efter den anslutning som in- och utsignalen båda flyter genom
* Eller tvärtom: Den anslutning där varken ingången eller utgången är direkt ansluten
</right>
---
<left>
[picture:140:a_kollektorschaltung_schaltbild:Förstärkare i kollektorkoppling med bipolär transistor]
</left>
<right>
* Ingångssignal: Källa $\rightarrow$ bas $\rightarrow$ kollektor $\rightarrow$ matningsspänning $\rightarrow$ källa
* Utsignal: Kollektor $\rightarrow$ last $\rightarrow$ matningsspänning $\rightarrow$ kollektor
</right>
---
<left>
[picture:140:a_kollektorschaltung_schaltbild:Förstärkare i kollektorkoppling med bipolär transistor]
</left>
<right>
* Transistorn behöver en definierad arbetspunkt (BIAS)
* Fastställs av spänningsdelaren vid basen
</right>
---
<left>
[picture:140:a_kollektorschaltung_schaltbild:Förstärkare i kollektorkoppling med bipolär transistor]
</left>
<right>
* Emittermotståndet ger en spänning när ström flyter genom transistorn.
* Strömmen flyter från emittern genom motståndet till jord.
* Ju mer ström som flyter, desto högre blir spänningen på emittern.
</right>
---
<left>
[picture:140:a_kollektorschaltung_schaltbild:Förstärkare i kollektorkoppling med bipolär transistor]
</left>
<right>
* Emitterspänningen bromsar strömflödet och förhindrar kraftiga variationer.
* Temperaturförändringar påverkar transistorn mindre.
* $\rightarrow$ Transistorn förblir pålitlig och arbetar jämnt.
</right>
---
<left>
[picture:140:a_kollektorschaltung_schaltbild:Förstärkare i kollektorkoppling med bipolär transistor]
</left>
<right>
* In- och utkoppling av signalerna vid bas och emitter via *kopplingskondensatorer*
* Håller likspänningskomponenter borta från förstärkarsteget
* Arbetspunkten stabiliseras
</right>
---
<left>
[picture:140:a_kollektorschaltung_schaltbild:Förstärkare i kollektorkoppling med bipolär transistor]
</left>
<right>
* Avkopplingskondensatorn i matningsspänningen leder oönskade HF- och LF-signaler till jord
* Återkopplingseffekter i steget och på matningsspänningen undviks
* Kollektorn läggs på jord $\rightarrow$ utgången har samma potential som ingången
</right>
---
<left>
[picture:140:a_kollektorschaltung_schaltbild:Förstärkare i kollektorkoppling med bipolär transistor]
</left>
<right>
* Fasförskjutningen är $\qty{0}{\degree}$
* Ingångsimpedansen relativt hög
* $\rightarrow$ Spänningsförstärkning cirka $\num{0,9}$ till $\num{0,98}$ (alltid något under $1$)
* Utgångsimpedansen mycket låg jämfört med ingångsimpedansen
</right>
---
### Buffertsteg
* Används ofta som buffertsteg mellan oscillator och övriga kretsdelar
* Belastar oscillatorn högohmigt
* $\rightarrow$ Mindre ström från oscillatorn
* $\rightarrow$ Frikoppling
* $\rightarrow$ Bättre frekvensstabilisering av oscillatorn