SuperminarenandClaude Sonnet 5.5
f7fa8cfbc1
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <[email protected]>
36 lines
3.1 KiB
Markdown
36 lines
3.1 KiB
Markdown
Sedan urminnes tider har människor försökt överföra meddelanden över stora avstånd. En mycket gammal överföringsmetod är röksignaler. För att få rökmoln som syns långt tillsätter man till exempel blött gräs i en öppen eld. Då ryker elden kraftigt.
|
||
|
||
<margin>
|
||
[photo:104:n_modulation_love:Meddelandeöverföring med röksignaler]
|
||
</margin>
|
||
|
||
Eldstaden täcks sedan med en filt, och röken samlas under den. Med bestämda mellanrum lyfts filten kort, så att rök släpps ut. Om man i förväg kommit överens om vad olika följder av tidsavstånd betyder kan man på så sätt överföra meddelanden. Två rökmoln med en minuts mellanrum kunde till exempel betyda att man snabbt vill träffas, och tre rökmoln med 30 sekunders mellanrum kunde betyda ”CQ”.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
Inom radio gör man något liknande. I stället för röksignaler finns morsetecken. I en radio alstrar en oscillator en elektrisk svängning, t.ex. med $\qty{144,1}{\mega\hertz}$. Med en nyckel som i figur [ref:n_cwtast] kan man se till att denna elektriska svängning gång på gång kortvarigt leds till radions antennanslutning och utstrålas från antennen som en radiovåg. Man talar om att *ge* morsetecken. Hos mottagaren görs radiovågen hörbar: Det hörs en ton i den takt som nyckeln trycks ned. Denna överföringsmetod kallas också Continuous Wave (CW).
|
||
|
||
<margin>
|
||
[photo:109:n_cwtast:Morsenycklar]
|
||
</margin>
|
||
|
||
Om man – som med röksignalerna – i förväg kommer överens om vad bestämda följder av olika tidsavstånd betyder kan meddelanden överföras. Mitten av 1800-talet enades man om den morsekod som fortfarande används.
|
||
|
||
Ger man till exempel följden *lång, kort, lång, kort* står det för ”C” och *lång, lång, kort, lång* betyder ”Q”. I figur [ref:n_cqcq_horiz] visas utsändning av teckenföljden ”CQ” i morsetelegrafi. Hela morsekoden lär vi oss i ett senare kapitel.
|
||
|
||
<margin>
|
||
[photo:216:n_cqcq_horiz:”CQ CQ” i morsetelegrafi]
|
||
</margin>
|
||
|
||
---
|
||
|
||
Sådana överföringsmetoder kallas *telegrafi*. Metoder av detta slag har något gemensamt: Man måste alstra ett *hjälpmedel*, t.ex. röken eller en elektrisk svängning, och sedan målinriktat *påverka* det för att överföra ett meddelande.
|
||
|
||
I fackspråk kallas hjälpmedlet, alltså röken eller den elektriska svängningen, för *bärvåg*, eftersom det bär informationen från sändare till mottagare. För bärvågor inom radio, som ju använder ganska höga frekvenser, talar man också om en högfrekvent bärvåg, eller kort HF-bärvåg. Metoden för att förändra bärvågen, alltså att vifta med filten respektive att rytmiskt slå av och på den elektriska svängningen, kallas *modulation*.
|
||
|
||
<wordorigin>
|
||
I ordet *telegrafi* ingår två forngrekiska ord: τηλε (tele) betyder ”fjärran” och γράφειν (graphein) ungefär ”skriva” eller ”teckna”. *Modulation* kommer från latinet: Modulatio betyder där taktmått eller rytm.
|
||
</wordorigin>
|
||
|
||
Det finns också andra sätt att modulera en elektrisk svängning. Till exempel kan amplituden (alltså styrkan) eller perioden hos en svängning, och därmed dess frekvens, ändras. Det tar vi upp i de följande avsnitten.
|