Swedish adaptation: Instegscertifikat and HAREC content

- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by
  Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified
  statements marked "% TODO VERIFY"
- New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv)
- Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed
- Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated
- TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build
  upstream: it references a missing photo)
- Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS

Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <[email protected]>
This commit is contained in:
2026-10-10 15:03:03 +02:00
co-authored by Claude Sonnet 5.5
parent 0d034a0902
commit f7fa8cfbc1
3234 changed files with 84960 additions and 137393 deletions
+11 -31
View File
@@ -1,52 +1,32 @@
In der Klasse N haben wir gelernt, dass bei der Amplitudenmodulation neben dem Träger zwei Seitenbänder entstehen, ein unteres (LSB) und ein oberes (USB), in denen die gesamte Information des Modulationssignals enthalten ist, während der Träger selbst keine Information überträgt. Da beide Seitenbänder die gleiche Information enthalten, reicht es aus, nur eines davon zu senden und den Träger zu unterdrücken (vgl. Abbildung [ref:e_ssb_am_modulation]). Dieses Verfahren nennt man Einseitenbandmodulation beziehungsweise Single Sideband (SSB), welches wir auch in der Klasse N bereits kennen gelernt hatten. Der Vorteil von SSB besteht darin, dass keine Sendeleistung für den Träger und das zweite Seitenband verschwendet wird, wodurch die gesamte Leistung effizient für die Informationsübertragung genutzt werden kann und gleichzeitig die benötigte Bandbreite deutlich geringer ist als bei AM.
På instegsnivån lärde vi oss att amplitudmodulation ger två sidband bredvid bärvågen, ett undre (LSB) och ett övre (USB), som innehåller hela informationen i den modulerande signalen, medan själva bärvågen inte överför någon information. Eftersom båda sidbanden innehåller samma information räcker det att sända ett av dem och undertrycka bärvågen (jfr figur [ref:e_ssb_am_modulation]). Den metoden kallas enkelsidbandsmodulation eller Single Sideband (SSB), som vi också redan träffat på tidigare. Fördelen med SSB är att ingen sändareffekt slösas på bärvågen och det andra sidbandet, så att hela effekten kan användas effektivt för informationsöverföring samtidigt som den behövda bandbredden är betydligt mindre än vid AM.
Bei der Einseitenbandmodulation (SSB) enthält das Sendesignal – abhängig vom am Transceiver gewählten Seitenband – entweder die Trägerfrequenz plus der NF-Modulationsfrequenz (bei USB) oder die Trägerfrequenz minus der NF-Modulationsfrequenz (bei LSB). Die Abbildung [ref:e_ssb_einzelsignal] zeigt hierfür zwei Beispiele: Moduliert man einen Sender mit der Trägerfrequenz $\qty{7,100}{\mega\hertz}$ mit einem NF-Signal von $\qty{1}{\kilo\hertz}$ in USB, so wird vom Sender eine Frequenz von $\qty{7,100}{\mega\hertz} + \qty{1}{\kilo\hertz} = \qty{7,101}{\mega\hertz}$ abgestrahlt. Moduliert man den Sender hingegen in LSB, so wird vom Sender eine Frequenz von $\qty{7,100}{\mega\hertz} -\qty{1}{\kilo\hertz} = \qty{7,099}{\mega\hertz}$ abgestrahlt.
Vid enkelsidbandsmodulation (SSB) innehåller sändsignalen – beroende på vilket sidband som valts på transceivern – antingen bärvågsfrekvensen plus LF-modulationsfrekvensen (vid USB) eller bärvågsfrekvensen minus LF-modulationsfrekvensen (vid LSB). Figur [ref:e_ssb_einzelsignal] visar två exempel: Moduleras en sändare med bärvågsfrekvensen $\qty{7,100}{\mega\hertz}$ med en LF-signal på $\qty{1}{\kilo\hertz}$ i USB, strålar sändaren ut frekvensen $\qty{7,100}{\mega\hertz} + \qty{1}{\kilo\hertz} = \qty{7,101}{\mega\hertz}$. Moduleras sändaren i stället i LSB, strålar den ut frekvensen $\qty{7,100}{\mega\hertz} -\qty{1}{\kilo\hertz} = \qty{7,099}{\mega\hertz}$.
<margin>
[picture:1056:e_ssb_einzelsignal:Seitenbänder bei AM und SSB]
[picture:1056:e_ssb_einzelsignal:Sidband vid AM och SSB]
</margin>
Die folgenden Fragen können nach diesem Schema gelöst werden.
[question:EE203]
[question:EE204]
---
AM-Signale übertragen beide Seitenbänder und den Träger und haben daher eine Bandbreite von etwas mehr als dem Doppelten des modulierenden NF-Signals (vgl. Abbildung [ref:e_ssb_einzelsignal]). Die Bandbreite eines SSB-Signals entspricht in etwa der Bandbreite des modulierenden NF-Signals (nach Filterung und Begrenzung der Bandbreite des NF-Signals). Bei SSB werden auch Signalanteile unterhalb von $\qty{300}{\hertz}$ und der Träger ($\qty{0}{\hertz}$) nicht übertragen und unterdrückt. Daher hat SSB etwas weniger als die halbe Bandbreite von AM.
AM-signaler överför båda sidbanden och bärvågen och har därför en bandbredd på något mer än det dubbla av den modulerande LF-signalen (jfr figur [ref:e_ssb_einzelsignal]). Bandbredden hos en SSB-signal motsvarar ungefär bandbredden hos den modulerande LF-signalen (efter filtrering och begränsning av LF-signalens bandbredd). Vid SSB överförs inte heller signaldelar under $\qty{300}{\hertz}$ och bärvågen ($\qty{0}{\hertz}$), utan de undertrycks. Därför har SSB något mindre än halva bandbredden hos AM.
<margin>
[picture:743:e_ssb_einzelsignal:Seitenbänder bei AM und SSB]
[picture:743:e_ssb_einzelsignal:Sidband vid AM och SSB]
</margin>
[question:EE202]
[question:EE201]
---
Wie wir bereits in der Klasse N beim Thema Morsetelegrafie mit *Continuous Wave* (CW) gelernt haben, wird dabei ein konstanter Hochfrequenzträger in einem bestimmten Rhythmus ein- und ausgeschaltet. CW-Signale benötigen im Vergleich zu sprachmodulierten Signalen wie AM und SSB die geringste Bandbreite. Dies liegt daran, dass bei CW lediglich eine einzige Frequenz getastet wird und nicht, wie bei Sprachsignalen, mehrere Frequenzanteile eines NF-Signals gleichzeitig übertragen werden müssen.
Som vi redan lärt oss om morsetelegrafi med *Continuous Wave* (CW) slås en konstant högfrekvent bärvåg på och av i en bestämd rytm. CW-signaler kräver minst bandbredd jämfört med talmodulerade signaler som AM och SSB. Det beror på att det vid CW bara är en enda frekvens som nycklas, och man inte, som vid talsignaler, behöver överföra flera frekvensdelar av en LF-signal samtidigt.
<indepth>
Die Bandbreite von CW-Signalen ist von der Zeichengeschwindigkeit (Geschwindigkeit der Tastung) abhängig und beträgt bei durchschnittlichen Gebegeschwindigkeiten von 20 Wörtern pro Minute (100 Zeichen pro Minute) ca. $\qty{300}{\hertz}$.
Bandbredden hos CW-signaler beror på teckenhastigheten (nyckelhastigheten) och är vid en normal givarhastighet på 20 ord per minut (100 tecken per minut) ca $\qty{300}{\hertz}$.
</indepth>
[question:EE207]
För att undvika störningar på angränsande stationer i frekvensbandet bör den upptagna bandbredden hos en SSB-signal begränsas till högst ca $\qty{2,7}{\kilo\hertz}$. Den bandbredden är fullt tillräcklig för god talförståelighet. Därför bandbegränsas mikrofonens LF-signal i sändaren: Frekvensdelar under ca $\qty{300}{\hertz}$ samt över ca $\qty{3}{\kilo\hertz}$ undertrycks, eftersom de bidrar föga till talförståeligheten.
Um Störungen benachbarter Stationen im Frequenzband zu vermeiden, sollte die belegte Bandbreite eines SSB-Signals auf maximal etwa $\qty{2,7}{\kilo\hertz}$ begrenzt werden. Diese Bandbreite ist für eine gute Sprachverständlichkeit vollkommen ausreichend. Aus diesem Grund wird das NF-Signal des Mikrofons im Sender bandbegrenzt: Frequenzanteile unterhalb von etwa $\qty{300}{\hertz}$ sowie oberhalb von etwa $\qty{3}{\kilo\hertz}$ werden unterdrückt, da sie nur wenig zur Sprachverständlichkeit beitragen.
I praktiken har SSB-filter för att generera en SSB-signal ofta en bandbredd på bara ca $\qty{2,4}{\kilo\hertz}$. Även den smalare bandbredden räcker i många fall för god talförståelighet och ger samtidigt ett ännu effektivare utnyttjande av det tillgängliga frekvensspektrumet.
[question:EJ211]
[question:EJ210]
Störningar på angränsande stationer kan också uppstå genom s.k. *splatter*, som kan orsakas av för hög mikrofonförstärkning och därmed överstyrning av LF-stegen. I sändsignalen innebär det att SSB-överföringens bandbredd ökar, vilket kan störa andra stationer.
In der Praxis besitzen SSB-Filter zur Erzeugung eines SSB-Signals häufig eine Bandbreite von nur etwa $\qty{2,4}{\kilo\hertz}$. Auch diese geringere Bandbreite reicht in vielen Fällen für eine gute Sprachverständlichkeit aus und ermöglicht zugleich eine noch effizientere Nutzung des verfügbaren Frequenzspektrums.
[question:EF310]
Störungen benachbarter Stationen können auch durch sog. *Splatter* auftreten, die durch eine zu hoch eingestellte Mikrofonverstärkung und somit Übersteuerung der NF-Stufen erfolgen können. Im Sendesignal wirkt sich dies so aus, dass die Bandbreite der SSB-Übertragung steigt, was andere Stationen stören kann.
[question:EJ215]
Eine zu geringe Mikrofonverstärkung (NF-Amplitude) führt zu einer geringeren Modulation des SSB-Senders, was eine Verkleinerung der Ausgangsleistung zur Folge hat. Daher ist es wichtig, dass die Mikrofonverstärkung für gute Kommunikation in SSB optimal angepasst wird (nicht zu groß und nicht zu klein). Im Kapitel Dynamikkompressor gehen wir darauf nochmal genauer ein.
[question:EE206]
[question:EE205]
För låg mikrofonförstärkning (LF-amplitud) ger lägre modulation av SSB-sändaren, vilket leder till lägre uteffekt. Därför är det viktigt att mikrofonförstärkningen ställs in optimalt för god kommunikation i SSB (varken för hög eller för låg). I avsnittet om dynamikkompressor går vi närmare in på detta.