Swedish adaptation: Instegscertifikat and HAREC content
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <[email protected]>
This commit is contained in:
@@ -1,160 +1,141 @@
|
||||
Ein sehr wichtiges und häufig verwendetes Bauteil in der Funktechnik und Elektronik ist der Kondensator. Wie in Abbildung [ref:e_kondensator_aufbau] dargestellt, besteht ein Kondensator prinzipiell aus zwei leitenden Flächen (Platten, Schichten bzw. Elektroden), die durch einen Isolator – das sogenannte Dielektrikum – voneinander getrennt sind.
|
||||
En mycket viktig och ofta använd komponent inom radiotekniken och elektroniken är kondensatorn. Som visas i figur [ref:e_kondensator_aufbau] består en kondensator i princip av två ledande ytor (plattor, skikt eller elektroder) som är åtskilda av en isolator – det så kallade dielektrikumet.
|
||||
|
||||
|
||||
<margin>
|
||||
[picture:922:e_kondensator_aufbau:Prinzipieller Aufbau eines Kondensators]
|
||||
[picture:922:e_kondensator_aufbau:Kondensatorns principiella uppbyggnad]
|
||||
</margin>
|
||||
|
||||
Die geometrischen Abmessungen bestimmen eine wichtige Eigenschaft eines Kondensators, es ist die Fähigkeit, Ladungen zu speichern. Diese Fähigkeit wird als Kapazität bezeichnet und hierfür wird der Formelbuchstabe $C$ verwendet. Je größer die Kapazität ist, umso mehr elektrische Ladungen $Q$ können gespeichert werden. Wenn die angelegte Spannung erhöht wird, werden auch mehr Ladungen gespeichert.
|
||||
De geometriska måtten bestämmer en viktig egenskap hos en kondensator, nämligen förmågan att lagra laddning. Denna förmåga kallas kapacitans och betecknas med formelbokstaven $C$. Ju större kapacitansen är, desto mer elektrisk laddning $Q$ kan lagras. Om den pålagda spänningen ökas lagras också mer laddning.
|
||||
|
||||
Die folgende Formel zeigt den Zusammenhang.
|
||||
Följande formel visar sambandet.
|
||||
|
||||
$Q = C \cdot U $
|
||||
|
||||
Diese Formel steht nicht in der Formelsammlung und wird auch nicht für die Prüfung benötigt.
|
||||
|
||||
<unit>
|
||||
Die Einheit der Ladung $Q$ ist $\unit{\ampere\second}$
|
||||
Enheten för laddningen $Q$ är $\unit{\ampere\second}$
|
||||
</unit>
|
||||
|
||||
<unit>
|
||||
Die Einheit der Kapazität $C$ ist $\unit{\ampere\second\per\volt}$ oder kurz *Farad* $\unit{\farad}$ zu Ehren des englischen Naturforschers Michael Faraday (1791 - 1867). $\qty{1}{\farad}$ ist die Kapazität eines Kondensators, in dem eine Ladung von $\qty{1}{\ampere\second}$ bei einer Spannung von $\qty{1}{\volt}$ gespeichert wird.
|
||||
Enheten för kapacitansen $C$ är $\unit{\ampere\second\per\volt}$ eller kort *farad* $\unit{\farad}$, till minne av den engelske naturforskaren Michael Faraday (1791 - 1867). $\qty{1}{\farad}$ är kapacitansen hos en kondensator i vilken laddningen $\qty{1}{\ampere\second}$ lagras vid spänningen $\qty{1}{\volt}$.
|
||||
</unit>
|
||||
|
||||
[question:EA101]
|
||||
|
||||
Wird an einen Kondensator eine Spannung angelegt, entsteht zwischen den leitenden Platten ein elektrisches Feld $E$. Diesen Zusammenhang haben wir bereits im Kapitel zum elektrischen Feld kennengelernt: Je höher die angelegte Spannung und je kleiner der Abstand zwischen den Platten ist, desto stärker ist das elektrische Feld. Mathematisch lässt sich dies ausdrücken durch:
|
||||
Läggs en spänning på en kondensator uppstår ett elektriskt fält $E$ mellan de ledande plattorna. Detta samband har vi redan lärt känna i kapitlet om det elektriska fältet: Ju högre pålagd spänning och ju mindre avstånd mellan plattorna, desto starkare är det elektriska fältet. Matematiskt uttrycks det så här:
|
||||
|
||||
$E = \frac{U}{d}$
|
||||
|
||||
Zur Berechnung der Kondensatorkapazität aus den Abmessungen dient folgende Formel aus der Formelsammlung:
|
||||
För att beräkna kondensatorns kapacitans ur måtten används följande formel:
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
$C = \frac{\varepsilon_0 \cdot \varepsilon_r \cdot A}{d}$
|
||||
|
||||
Im Folgenden sind die einzelnen Größen der Formel aufgeschlüsselt:
|
||||
Formelns storheter är:
|
||||
|
||||
- $A$ ist die gegenüberstehende Fläche der leitenden Platten
|
||||
- $d$ ist der Abstand zwischen den Flächen
|
||||
- $\varepsilon_0 = \qty{0,855e-11}{\ampere\second\per\volt\meter}$ ist die elektrische Feldkonstante, eine Naturkonstante
|
||||
- $\varepsilon_r$ (sprich: "Epsilon R") ist eine spezielle Eigenschaft des Isolators (Dielektrikum) ist die sogenannte relative Dielektrizitätszahl welche vom Verwendeten Material abhängt. Die Tabelle [ref:e_Dielektrizitätszahl] mit Materialwerten findet man auch in der Formelsammlung.
|
||||
- $A$ är den överlappande ytan hos de ledande plattorna
|
||||
- $d$ är avståndet mellan ytorna
|
||||
- $\varepsilon_0 = \qty{0,855e-11}{\ampere\second\per\volt\meter}$ är den elektriska fältkonstanten, en naturkonstant
|
||||
- $\varepsilon_r$ (uttalas ”epsilon r”) är en speciell egenskap hos isolatorn (dielektrikumet), den så kallade relativa permittiviteten, som beror på materialet. Tabell [ref:e_Dielektrizitätszahl] visar några materialvärden.
|
||||
|
||||
<margin>
|
||||
| Material | $\varepsilon_r$ |
|
||||
| Luft (trocken) | 1,00059 |
|
||||
| Voll-PE (Polyäthylen) | 2,29 |
|
||||
| Schaum-PE | 1,5 |
|
||||
| PTFE (Teflon) | 2,0 |
|
||||
[table:e_Dielektrizitätszahl:Relative Dielektrizitätszahl $\varepsilon_r$ ]
|
||||
| Luft (torr) | 1,00059 |
|
||||
| Massiv PE (polyeten) | 2,29 |
|
||||
| Skum-PE | 1,5 |
|
||||
| PTFE (teflon) | 2,0 |
|
||||
[table:e_Dielektrizitätszahl:Relativ permittivitet $\varepsilon_r$ ]
|
||||
</margin>
|
||||
|
||||
Mit Hilfe der Formel kann man bereits eine Reihe von Prüfungsfragen lösen. Man stellt zunächst fest, dass die Spannung $U$ in der Formel nicht vorkommt.
|
||||
|
||||
[question:EC205]
|
||||
|
||||
Die Kapazität eines Kondensators sinkt, wenn der Plattenabstand größer wird.
|
||||
|
||||
[question:EC204]
|
||||
[question:EC203]
|
||||
Man konstaterar först att spänningen $U$ inte förekommer i formeln, så kapacitansen beror inte på spänningen. Kapacitansen hos en kondensator minskar när plattavståndet blir större, och ökar när plattytan blir större eller när dielektrikumets $\varepsilon_r$ blir högre.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
Betrachten wir zunächst den Kondensator im Gleichstromfall. In Abbildung [ref:e_stromkreis_kondensator] ist eine Schaltung zum Aufladen eines Kondensators dargestellt. Dabei wird angenommen, dass der Kondensator $C$ zunächst ungeladen ist, also noch keine elektrische Ladung gespeichert hat. Wird der Schalter geschlossen, so wird der Kondensator $C$ über einen Widerstand $R$ an eine Gleichspannungsquelle (Batterie) angeschlossen.
|
||||
Låt oss först betrakta kondensatorn vid likström. I figur [ref:e_stromkreis_kondensator] visas en krets för uppladdning av en kondensator. Vi antar att kondensatorn $C$ från början är oladdad, alltså ännu inte har lagrat någon elektrisk laddning. När strömbrytaren sluts ansluts kondensatorn $C$ via ett motstånd $R$ till en likspänningskälla (batteri).
|
||||
|
||||
Durch die angelegte Spannung entsteht ein elektrisches Feld zwischen den Kondensatorplatten. Dieses Feld bewirkt eine Umlagerung von Ladungen: Elektronen werden vom negativen Pol der Spannungsquelle auf die angeschlossene Kondensatorplatte gedrückt, sodass sich dort ein Elektronenüberschuss bildet. Gleichzeitig werden Elektronen von der gegenüberliegenden Platte zum positiven Pol der Spannungsquelle abgezogen, wodurch dort ein Elektronenmangel entsteht. Obwohl kein Strom durch das Dielektrikum fließt, führt diese Ladungstrennung zur Aufladung des Kondensators.
|
||||
Den pålagda spänningen skapar ett elektriskt fält mellan kondensatorplattorna. Detta fält orsakar en omfördelning av laddning: Elektroner trycks från spänningskällans minuspol till den anslutna kondensatorplattan, så att ett överskott av elektroner bildas där. Samtidigt dras elektroner från den motsatta plattan till spänningskällans pluspol, så att det uppstår ett underskott av elektroner. Trots att ingen ström flyter genom dielektrikumet leder denna laddningsseparation till att kondensatorn laddas upp.
|
||||
|
||||
<margin>
|
||||
[picture:1015:e_stromkreis_kondensator:Stromkreis zum Aufladen eines Kondesators]
|
||||
[picture:1015:e_stromkreis_kondensator:Krets för uppladdning av en kondensator]
|
||||
</margin>
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
Das bedeutet: Zu Beginn fließt ein hoher Strom, der lediglich durch den Widerstand $R$ begrenzt wird. Mit der Zeit werden immer mehr Ladungen im Kondensator gespeichert. Dadurch nimmt der Strom kontinuierlich ab, während die Spannung $U_C$ am Kondensator ansteigt, bis dieser vollständig aufgeladen ist. In diesem Zustand fließt schließlich kein Strom mehr.
|
||||
Det betyder: I början flyter en hög ström som bara begränsas av motståndet $R$. Med tiden lagras mer och mer laddning i kondensatorn. Därför minskar strömmen kontinuerligt, medan spänningen $U_C$ över kondensatorn stiger tills den är fullt uppladdad. I detta tillstånd flyter till sist ingen ström längre.
|
||||
|
||||
Dieser Vorgang erfolgt jedoch nicht schlagartig, sondern zeitlich verzögert. Die Kondensatorspannung steigt dabei nach einer sogenannten Exponentialfunktion an, wie in Abbildung [ref:e_ladekurve_c] gezeigt. Die Dauer dieses Ladevorgangs hängt vom vorgeschalteten Widerstand ab: Je größer der Widerstand ist, desto länger dauert es, bis der Kondensator „vollständig“ geladen ist. Mit einem Oszilloskop, wie in Abbildung [ref:e_lade_entladespannung_mit_oszilloskop] gezeigt, das wir bereits kennengelernt haben, lässt sich dieser zeitliche Verlauf anschaulich beobachten und untersuchen.
|
||||
Förloppet sker dock inte momentant utan med fördröjning. Kondensatorspänningen stiger enligt en så kallad exponentialfunktion, som visas i figur [ref:e_ladekurve_c]. Hur lång tid uppladdningen tar beror på seriemotståndet: Ju större motstånd, desto längre tar det innan kondensatorn är ”helt” laddad. Med ett oscilloskop, som i figur [ref:e_lade_entladespannung_mit_oszilloskop], som vi redan har lärt känna, kan detta tidsförlopp tydligt observeras och undersökas.
|
||||
|
||||
<margin>
|
||||
[picture:185:e_ladekurve_c:Ladespannung eines Kondesators]
|
||||
[picture:185:e_ladekurve_c:Uppladdningsspänning hos en kondensator]
|
||||
</margin>
|
||||
|
||||
<margin>
|
||||
[photo:247:e_lade_entladespannung_mit_oszilloskop:Lade-und Entladespannung an einem Kondensator]
|
||||
[photo:247:e_lade_entladespannung_mit_oszilloskop:Upp- och urladdningsspänning över en kondensator]
|
||||
</margin>
|
||||
|
||||
Beim Entladevorgang fließt der Strom entgegen der Ladestromrichtung und die Spannung am Kondensator baut sich langsam ab.
|
||||
Vid urladdning flyter strömmen i motsatt riktning mot laddströmmen och spänningen över kondensatorn byggs långsamt ned.
|
||||
|
||||
[question:EC201]
|
||||
|
||||
Im Fall von Wechselstrom und Wechselspannungen müssen wir einen weiteren wichtigen Aspekt berücksichtigen: Ein Kondensator verhält sich wie ein frequenzabhängiger Widerstand. Dieser lässt sich durch die Beziehung
|
||||
Vid växelström och växelspänning måste vi ta hänsyn till ytterligare en viktig aspekt: En kondensator beter sig som ett frekvensberoende motstånd. Detta kan beskrivas med sambandet
|
||||
|
||||
$|X_C| = \frac{1}{\omega\cdot C} = \frac{1}{2\pi\cdot f \cdot C}$
|
||||
|
||||
beschreiben und wird als kapazitiver Blindwiderstand $X_C$ bezeichnet (vgl. Formelsammlung).
|
||||
och kallas kapacitiv reaktans $X_C$.
|
||||
|
||||
Die genauen physikalischen Hintergründe dazu lernen wir erst in der Klasse A kennen. Für die Klasse E ist es jedoch bereits wichtig zu wissen, dass der Widerstand eines Kondensators umgekehrt proportional von der Frequenz abhängt: Verringert man die Frequenz, so wird der kapazitive Blindwiderstand $X_C$ größer. Erhöht man hingegen die Frequenz, nimmt der Widerstand entsprechend ab.
|
||||
|
||||
[question:EC202]
|
||||
De exakta fysikaliska bakgrunderna lär vi känna längre fram. Redan nu är det viktigt att veta att en kondensators reaktans är omvänt proportionell mot frekvensen: Minskar man frekvensen blir den kapacitiva reaktansen $X_C$ större. Ökar man däremot frekvensen minskar reaktansen i motsvarande grad.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
Nun haben wir bereits einige grundlegende elektrische Eigenschaften eines Kondensators kennengelernt, und im Folgenden wollen wir uns noch mit den verschiedenen Bauformen beschäftigen. Die Abbildung [ref:e_kondensatorvarianten] zeigt verschiedene Kondensatorvarianten.
|
||||
Nu har vi lärt känna några grundläggande elektriska egenskaper hos en kondensator, och härnäst ska vi titta på de olika utförandena. Figur [ref:e_kondensatorvarianten] visar olika typer av kondensatorer.
|
||||
|
||||
<margin>
|
||||
[photo:206:e_kondensatorvarianten:Kondensatorvarianten]
|
||||
[photo:206:e_kondensatorvarianten:Kondensatortyper]
|
||||
</margin>
|
||||
|
||||
Als Dielektrikum, also Isolatorschicht, können unterschiedliche Materialien verwendet werden:
|
||||
Som dielektrikum, alltså isolatorskikt, kan olika material användas:
|
||||
|
||||
1. Luft beim Luftdrehkondensator oder Lufttrimmer
|
||||
2. Kunststofffolie beim Folienwickelkondensator
|
||||
3. Keramik für HF-Kondensatoren mit hoher Güte und bei SMD-Kondensatoren
|
||||
4. Metalloxid beim Elektrolytkondensator.
|
||||
1. Luft i luftvridkondensatorn eller lufttrimmern
|
||||
2. Plastfilm i filmkondensatorn
|
||||
3. Keramik för HF-kondensatorer med hög Q-värde och för SMD-kondensatorer
|
||||
4. Metalloxid i elektrolytkondensatorn.
|
||||
|
||||
Je nach Aufbau unterscheidet man außerdem:
|
||||
Beroende på uppbyggnad skiljer man dessutom på:
|
||||
|
||||
* Festkondensatoren in Form von Keramikkondensatoren, Folienkondensatoren und Elektrolytkondensatoren
|
||||
* Veränderliche Kondensatoren in Form von Drehkondensatoren und Trimmkondensatoren
|
||||
* Fasta kondensatorer i form av keramiska kondensatorer, filmkondensatorer och elektrolytkondensatorer
|
||||
* Variabla kondensatorer i form av vridkondensatorer och trimkondensatorer
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
*Luftkondensatoren* und *Keramikkondensatoren*, wie in Abbildung [ref:e_aufbau_keramik_c] gezeigt, werden z.B. gerne für HF-Filter verwendet.
|
||||
[question:ED216]
|
||||
*Luftkondensatorer* och *keramiska kondensatorer*, som visas i figur [ref:e_aufbau_keramik_c], används gärna till exempel i HF-filter.
|
||||
|
||||
<margin>
|
||||
[picture:923:e_aufbau_keramik_c: Keramikkondensator]
|
||||
[picture:923:e_aufbau_keramik_c: Keramisk kondensator]
|
||||
</margin>
|
||||
|
||||
*Elektrolytkondensatoren* (kurz ELKO) enthalten eine dünne, aufgerauhte ALU-Folie, die in einen Elektrolyten (z.B. Borax) eingetaucht ist. Dabei verursacht der Elektrolyt eine chemische Oxidation der Aluminiumoberfläche. Die entstehende Oxidschicht ist sehr dünn und deshalb steigt die Kapazität bei geringer Baugröße sehr stark an. Allerdings hat die dünne Schicht nur eine begrenzte Spannungsfestigkeit, die auf dem ELKO anggeben wird.
|
||||
Elektrolytkondensatoren dürfen nur an Gleichspannung betrieben werden. Die Polung ist deshalb zu beachten, da sich sonst die Oxidschicht abbaut und somit die Spannungsfestigkeit sinkt. Der Kondensator wird zerstört. Alle anderen Kondensatoren können auch an Wechselspannung angeschlossen werden.
|
||||
[question:EC207]
|
||||
*Elektrolytkondensatorer* (kort elko) innehåller en tunn, uppruggad aluminiumfolie som är nedsänkt i en elektrolyt (t.ex. borax). Elektrolyten orsakar en kemisk oxidation av aluminiumytan. Oxidskiktet som bildas är mycket tunt, och därför ökar kapacitansen kraftigt trots liten storlek. Det tunna skiktet har dock en begränsad spänningshållfasthet, som anges på elkon.
|
||||
Elektrolytkondensatorer får bara användas med likspänning. Polariteten måste därför beaktas, annars bryts oxidskiktet ned och spänningshållfastheten sjunker. Kondensatorn förstörs. Alla andra kondensatorer kan också anslutas till växelspänning.
|
||||
|
||||
%<margin>
|
||||
%TODO: Bild Elko
|
||||
%</margin>
|
||||
|
||||
Für Folien-Wickelkondensatoren werden Kunststoffe in speziellen Verfahren zu extrem dünnen Folien verarbeitet, mit Elektroden versehen und anschließend entweder zu einem Wickel aufgewickelt oder aus einzelnen Lagen geschichtet und zu einem Kondensator zusammengefügt, wie in Abbildung [ref:e_aufbau_wickel_c] dargestellt. Neben Keramikkondensatoren und Elektrolytkondensatoren zählen sie zu den am häufigsten eingesetzten Kondensatorbauarten.
|
||||
För lindade filmkondensatorer bearbetas plaster i särskilda processer till extremt tunna folier, förses med elektroder och lindas sedan till en rulle eller läggs i skikt och fogas samman till en kondensator, som visas i figur [ref:e_aufbau_wickel_c]. Vid sidan av keramiska kondensatorer och elektrolytkondensatorer hör de till de mest använda kondensatortyperna.
|
||||
|
||||
<margin>
|
||||
[picture:49:e_aufbau_wickel_c:Folien-Wickelkondensator]
|
||||
[picture:49:e_aufbau_wickel_c:Lindad filmkondensator]
|
||||
</margin>
|
||||
|
||||
Drehkondensatoren werden häufig in Endstufen und Anpassnetzwerken eingesetzt. Bei ihnen lässt sich die Kapazität einstellen, indem ein Teil der Kondensatorplatten auf einer isolierten Achse montiert ist und zwischen feststehenden Platten rotiert. Dadurch ändert sich die wirksame Überlappungsfläche der Platten und somit die Kapazität, wie in Abbildung [ref:e_drehkondensator] dargestellt. Trimmkondensatoren arbeiten nach einem ähnlichen Prinzip, sind jedoch nicht für eine regelmäßige Verstellung vorgesehen. Sie dienen vielmehr zum einmaligen oder gelegentlichen Abgleich von Schaltungen, etwa bei der Inbetriebnahme oder Kalibrierung.
|
||||
|
||||
[question:EC206]
|
||||
Vridkondensatorer används ofta i slutsteg och anpassningsnät. Hos dem kan kapacitansen ställas in genom att en del av plattorna är monterade på en isolerad axel och roterar mellan fasta plattor. Därmed ändras plattornas verksamma överlappningsyta och därmed kapacitansen, som visas i figur [ref:e_drehkondensator]. Trimkondensatorer arbetar enligt en liknande princip men är inte avsedda för regelbunden justering. De används i stället för engångs- eller tillfällig justering av kretsar, till exempel vid idrifttagning eller kalibrering.
|
||||
|
||||
<margin>
|
||||
[picture:840:e_drehkondensator:Aufbau eines Drehkondensators]
|
||||
[picture:840:e_drehkondensator:Uppbyggnad av en vridkondensator]
|
||||
</margin>
|
||||
|
||||
Die verwendeten Schaltzeichen für die verschiedenen Kondensatoren unterscheiden sich auch wie in Abbildung [ref:e_kondensator_schaltzeichen] dargestellt.
|
||||
Kretssymbolerna för de olika kondensatorerna skiljer sig också åt, som visas i figur [ref:e_kondensator_schaltzeichen].
|
||||
|
||||
<margin>
|
||||
[picture:924:e_kondensator_schaltzeichen:Schaltzeichen verschiedener Kondensatorarten]
|
||||
[picture:924:e_kondensator_schaltzeichen:Kretssymboler för olika kondensatortyper]
|
||||
|
||||
Schaltzeichenzuordnung:
|
||||
a) Festkondensator
|
||||
b) gepolter Kondensator/ Elektrolytkondensator (Elko)/Tantalkondensator
|
||||
c) Drehkondensator (Drehko)
|
||||
d) Trimmkondensator für Abgleichzwecke
|
||||
Symbolernas betydelse:
|
||||
a) Fast kondensator
|
||||
b) polariserad kondensator / elektrolytkondensator (elko) / tantalkondensator
|
||||
c) vridkondensator
|
||||
d) trimkondensator för justering
|
||||
</margin>
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user