Swedish adaptation: Instegscertifikat and HAREC content
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <[email protected]>
This commit is contained in:
@@ -0,0 +1,59 @@
|
||||
På många ställen inom högfrekvenstekniken spelar effektförhållanden en viktig roll, till exempel för förstärkningen hos en antenn eller en förstärkare, eller för dämpningen i en kabel. I Instegscertifikatet har vi mött dessa samband som enkla faktorer, till exempel: ”Antennen har en förstärkning på faktor $2$”.
|
||||
|
||||
Dessa förhållanden kan anta mycket stora eller mycket små talvärden. En kortvågsmottagare har till exempel en total förstärkningsfaktor på $\num{1000000000000}$, alltså en etta med tolv nollor. Med sådana tal blir räkningen snabbt oöverskådlig, och man börjar ofrånkomligen räkna nollor.
|
||||
|
||||
Förenklat finns det ett matematiskt hjälpmedel för just detta ”räknande av nollor”: logaritmerna. Med deras hjälp kan man dessutom förvandla multiplikation till addition och division till subtraktion. Det gör det mycket enkelt att räkna med stora tal.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
Det har därför blivit vanligt att ange effektförhållanden på en logaritmisk skala.
|
||||
Att logaritmera är motsatsen till att potensera. Inom amatörradion använder vi vanligen den tiologaritm (”10-logaritmen”) som har basen $10$:
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
$a =\log_{10} (b)$, om $b=10^{a}$
|
||||
|
||||
Logaritmen av $100$ är $\log_{10}(100)=2$, eftersom $10^2 = 100$. Med andra ord: Talet $100$ har två nollor.
|
||||
|
||||
<warning>
|
||||
En teknisk-vetenskaplig miniräknare har förutom tiologaritmen (märkt $\lg$ eller $\log$) även den naturliga logaritmen *$\ln$*, som har Eulers tal *$e=\num{2,7182818}\dots$* som bas. Blanda inte ihop dem!
|
||||
</warning>
|
||||
|
||||
<margin>
|
||||
| c:dB | c:≈ Effektfaktor |
|
||||
| $0$ | $1$ |
|
||||
| $1,5$ | $\sqrt{2} = 1,41$ |
|
||||
| $2,15$ | $1,64$ |
|
||||
| $3$ | $2$ |
|
||||
| $5$ | $\sqrt{10} = 3,16$ |
|
||||
| $6$ | $4$ |
|
||||
| $10$ | $10$ |
|
||||
| $20$ | $100$ |
|
||||
[table:e_dezibel_leistungsfaktoren:Viktiga effektfaktorer i $\unit{\dB}$]
|
||||
</margin>
|
||||
|
||||
Från tiologaritmen är *bel* ($\unit{\bel}$) härlett. Namnet hedrar den amerikanske dövlärraren och telefonpionjären *Alexander Graham Bell*. I exemplet ovan hade vi också kunnat skriva:
|
||||
|
||||
$\log_{10}(b)=\qty{a}{\bel}$
|
||||
|
||||
Vanligtvis används i stället för bel *decibel* (enhetssymbol $\unit{\dB}$), alltså en tiondels bel:
|
||||
|
||||
$10 \cdot \log_{10}(b) = \qty{a}{\dB}$
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
För omräkning av ett effektförhållande används följande formel:
|
||||
|
||||
$g = 10\cdot \log_{10}\left(\frac{P_2}{P_1}\right)\unit{\dB}$
|
||||
|
||||
Här är $P_1$ ineffekten och $P_2$ uteffekten. Anta att vi har en förstärkare som förstärker ineffekten $P_1=\qty{50}{\watt}$ till $P_2=\qty{100}{\watt}$, alltså dubblar den. Då får vi enligt vår formel följande förstärkningsfaktor i $\unit{\dB}$:
|
||||
|
||||
$g = 10\cdot \log_{10}\left(\frac{\qty{100}{\watt}}{\qty{50}{\watt}}\right)\unit{\dB} = 10\cdot \log_{10}\left(2\right)\unit{\dB} = 10\cdot \qty{0,301}{\dB} \approx \qty{3}{\dB} $
|
||||
|
||||
Till en början räcker det att känna till decibelvärdet för effektfaktorn $2$. Tabell [ref:e_dezibel_leistungsfaktoren] visar några viktiga värden. Av den kan man utläsa att en effektfaktor på $2$ motsvarar $\qty{3}{\dB}$. Mer ingående räkning med decibelvärden behandlas längre fram.
|
||||
|
||||
<tip>
|
||||
Decibelvärden som slutar på ”$0$” kan man uppskatta helt utan miniräknare: Håll för den sista nollan, så anger siffran antalet nollor i förhållandefaktorn. Exempel: $\qty{30}{\dB} \rightarrow 3 \rightarrow 3~\text{nollor} \rightarrow \text{förhållandefaktor}~1000$!
|
||||
</tip>
|
||||
|
||||
Förutom enheten $\unit{dB}$ stöter man i praktiken ofta på uttryck som $\unit{\dBi}$, $\unit{\dBm}$, $\unit{\dBW}$ eller $\unit{\dBu}$. Tilläggen anger vilken referens decibelvärdet är relaterat till. För antenner kommer vi särskilt att möta $\unit{\dBi}$ och $\unit{\dBd}$ i antennkapitlet. De övriga, som $\unit{\dBm}$ och $\unit{\dBW}$, behövs först längre fram.
|
||||
Reference in New Issue
Block a user