1.7 KiB
Executable File
Reflektor och direktorer påverkar inte bara riktverkan hos en yagiantenn, utan också dess matningsresistans. Strålaren inducerar strömmar i de parasitiska elementen. Deras elektromagnetiska fält verkar i sin tur tillbaka på strålaren. Den här ömsesidiga kopplingen beror bland annat på avstånden och längderna hos de enskilda elementen och förändrar därmed också antennens matningsimpedans.
Med ökande antal direktorer och större bomlängd kan en yagiantenns vinst ökas. Den utstrålade effekten samlas då allt mer i huvudstrålningsriktningen. Eftersom antennen i sig inte alstrar någon extra energi följer en högre vinst i huvudstrålningsriktningen med en mindre öppningsvinkel.
En särskild konstruktion av yagiantennen är korsyagin. Där vrids två yagiantenner \qty{90}{\degree} mot varandra kring strålningsaxeln. Till exempel kan den ena antennen vara horisontellt och den andra vertikalt polariserad. Matas båda antennerna med lika stora signaler i fas överlagras de två fältkomponenterna till en linjärt polariserad våg, vars polarisationsplan ligger mellan de två antennerna. Matas de två yagiantennerna i stället med lika stora signaler som är fasförskjutna \qty{90}{\degree} mot varandra uppstår en cirkulärt polariserad våg. En sådan fasförskjutning kan till exempel åstadkommas med en lämpligt dimensionerad matarledning. Alternativt kan de två antennerna placeras förskjutna en kvarts våglängd mot varandra längs strålningsaxeln. Den olika väglängden hos de utstrålade vågorna ger också en fasförskjutning på \qty{90}{\degree}.