50ohm-contents-dl/contents/sections/koaxkontakter.md

För att förbinda koaxialkablar används särskilda koaxialkontakter. De består, precis som koaxialkablar, av en inre och en yttre ledare. Kontakterna delas in i två delar, hankontakten och honkontakten:

• Kontakt (hane), där ett kontaktstift pekar utåt
• Honkontakt (hona) med en inåtriktad kontaktöppning

En honkontakt som är inbyggd i en apparat kallas *chassikontakt* (hona) och en inbyggd hankontakt kallas *inbyggd hankontakt*. Koaxialkontakter är känsliga och får inte vara skadade. Se till att alltid skruva fast koaxialkontakter noggrant och ordentligt!

Koaxialkontaktens respektive honkontaktens metalliska yttre hölje förbinds med koaxialkabelns yttre ledare (skärmflätan eller -folien). På samma sätt förbinds kontaktens och koaxialkabelns innerledare med varandra. Förbindelserna görs väl ledande, oftast genom lödning eller krimpning (hoppressning).

---

Några koaxialkontakter som är vanliga inom amatörradio bör du kunna känna igen på formen. Därför går vi i de följande avsnitten närmare in på dessa fyra kontakter:

• PL
• N
• BNC
• SMA

Eftersom koaxialkablar har *olika kabeldiametrar* måste man se till att använda en kontakt som passar kabeldiametern. Inte alla kontakter passar alla kabeltjocklekar, och vissa kontakter finns i olika utföranden för olika kabeldiametrar.

Vilken kontakt som väljs för ett visst användningsområde beror särskilt på frekvensområdet och sändareffekten, men också på vilken kabeltyp som används. Kontakter bör ha samma karakteristiska impedans som koaxialkabeln för att undvika oönskade reflektioner.