1.8 KiB
Executable File
Vi har redan lärt känna förkortningsfaktorn. När förkortningsfaktorn är känd kan man enkelt beräkna längden på en halvvågsdipol respektive på en kvartsvågsdel av en antenn genom att multiplicera hälften respektive en fjärdedel av våglängden med förkortningsfaktorn (oftast \num{0,95}).
Förkortningsfaktorn hos antenner beror på att trådarna inte är oändligt tunna, så att en extra kapacitans uppstår mellan ledaren och omgivningen.
Hos elektriska slingantenner finns, till skillnad från förkortningsfaktorn, en korrektionsfaktor som överraskande nog motsvarar en förlängning.
En förlängningsfaktor betyder inte att vågen breder ut sig med *överljushastighet*, utan bara att punkter med samma fas rör sig med motsvarande hastighet (fashastighet i stället för grupphastighet). Fashastigheten kan, till skillnad från grupphastigheten, anta värden över ljushastigheten, eftersom ingen information överförs här utan det rör sig snarare om en beräkningsstorhet.Hos en parallelledning befinner sig den elektromagnetiska vågen till stor del mellan ledarna och tränger på grund av skinneffekten inte heller djupt in i metallen, så att förkortningsfaktorn är nära \num{1}, motsvarande utbredning i fritt rum.
I en koaxialkabel befinner sig den elektromagnetiska vågen till stor del mellan ledarna i dielektrikumet och tränger likaså på grund av skinneffekten inte djupt in i den metalliska ledaren. Av den anledningen spelar här bara dielektrikumet som medium roll, och kabelns övriga geometri (t.ex. diameter) kan försummas. Förkortningsfaktorn beräknas då så här:
v_\mathrm{k} = \dfrac{1}{\sqrt{\epsilon_\mathrm{r}}}
Ur formelsamlingen hittar vi för polyeten en relativ dielektricitetskonstant på \epsilon_\mathrm{r} = 2,29.