1.9 KiB
Executable File
I ett av de tidigare kapitlen lärde vi oss I/Q-representationen och I/Q-modulatorn. I ett digitalt system behandlas de två komponenterna I och Q som två separata digitala dataströmmar. De kan skapas, förändras och utvärderas med digital signalbehandling.
På mottagarsidan blandas insignalen för det ändamålet med två signaler med samma frekvens som är fasförskjutna \qty{90}{\degree} mot varandra. Därigenom uppstår en I- och en Q-signal. Båda signalerna digitaliseras sedan var och en med en A/D-omvandlare och kan därefter bearbetas vidare digitalt. På sändarsidan fungerar processen tvärtom: Digitala I- och Q-dataströmmar omvandlas med två D/A-omvandlare till analoga signaler och matas sedan till en I/Q-modulator.
En digital I/Q-dataström kan representera ett frekvensområde kring en viss mittfrekvens. Frekvenser under mittfrekvensen beskrivs då av negativa och frekvenser över mittfrekvensen av positiva frekvensavvikelser.
Blandas en insignal till exempel med två signaler på vardera \qty{435}{\mega\hertz} som är fasförskjutna \qty{90}{\degree} mot varandra, representerar den uppkomna I/Q-dataströmmen ett frekvensområde kring mittfrekvensen \qty{435}{\mega\hertz}.
Hur stort frekvensområdet är beror på samplingshastigheten. Om både I och Q samplas med samplingshastigheten f_\mathrm{S} kan idealt ett frekvensområde på
-\frac{f_\mathrm{S}}{2}\text{ till }+\frac{f_\mathrm{S}}{2}
kring mittfrekvensen representeras. Den sammanlagt representerbara bandbredden motsvarar därmed samplingshastigheten f_\mathrm{S}.
Samplas till exempel I och Q var och en med \qty{10}{\mega\sample\per\second} kan I/Q-dataströmmen representera ett frekvensområde från \qty{-5}{\mega\hertz} till \qty{+5}{\mega\hertz} kring mittfrekvensen. Vid en mittfrekvens på \qty{435}{\mega\hertz} motsvarar det ett frekvensområde från \qty{430}{\mega\hertz} till \qty{440}{\mega\hertz}.