Files
50ohm-contents-dl/contents/sections/yagiantennen_2.md
T
SuperminarenandClaude Sonnet 5.5 f7fa8cfbc1 Swedish adaptation: Instegscertifikat and HAREC content
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by
  Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified
  statements marked "% TODO VERIFY"
- New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv)
- Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed
- Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated
- TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build
  upstream: it references a missing photo)
- Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS

Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <[email protected]>
2026-10-10 15:03:03 +02:00

2.0 KiB

I Instegscertifikatet har vi redan lärt känna riktantennen yagi-uda. Funktionsprincipen hos den här antennen är följande: En signal matas in på en dipol, som ibland utförs som vikt dipol. Vågen som utbreder sig från det här elementet, som kallas strålare, träffar både en något längre reflektor och en något kortare direktor (jfr figur [ref:e_yagi]). Många yagiantenner har flera direktorer. Reflektorn och direktorerna börjar då själva svänga, trots att de inte har någon direkt elektrisk förbindelse med strålaren.

[picture:1048:e_yagi:Yagi-Uda-antenn med reflektor, strålare och bara en direktor]

Reflektor och direktorer kallas också parasitiska element, eftersom ingen antennkabel är ansluten till dem men de ändå tar upp och avger energi igen (liknande organismer i djur- och växtriket som drar sina resurser från andra organismer).


[include:applet_interferenz] [picture:1049:e_yagi_richtung:Riktverkan hos en yagiantenn]

Riktverkan uppstår genom att strålaren och de andra elementen har en fasförskjutning i både tid och rum, dvs. vågtopparna och vågdalarna uppstår inte vid samma tidpunkt respektive på samma plats. Genom överlagring av den (fasförskjutna) strålningen från alla element uppstår en riktverkan, eftersom vågorna i vissa riktningar släcker ut varandra (destruktiv interferens, där vågtopp möter vågdal) och i andra riktningar förstärker varandra (konstruktiv interferens, där vågtopp möter vågtopp och vågdal möter vågdal).

I strålningsdiagrammet (riktdiagrammet) syns den här riktverkan som en stor huvudlob, som figur [ref:e_yagi_richtung] visar. Huvudloben ligger i huvudstrålningsriktningen, dit signalen respektive känsligheten vid mottagning i huvudsak koncentreras.

Det kan dock också finnas sidolober och framför allt en baklob. Det vill säga att en yagiantenn också strålar bakåt i viss mån, trots att det egentligen är oönskat. Bakloben och eventuella sidolober är dock mindre.