- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <[email protected]>
1.5 KiB
En spänningsomvandlare behövs alltid när en elektrisk spänning ska omvandlas till en annan spänning. Inom amatörradion kan det till exempel gälla att ta fram \qty{5}{\volt} till en mikrokontroller ur en matning på \qty{13,8}{\volt}, eller att försörja en bärbar dator med \qty{19}{\volt} ur ett $\qty{12}{\volt}$-batteri. Sådana kopplingar kallas DC/DC-omvandlare. Om spänningen höjs talar man om en step-up-omvandlare (uppväxlare, boost), om den sänks om en step-down-omvandlare (nedväxlare, buck).
Vid varje spänningsomvandling uppstår förluster. Därför är den avgivna effekten alltid mindre än den tillförda effekten. Förhållandet mellan uteffekt och ineffekt kallas verkningsgrad \eta:
\eta = \frac{P_{\mathrm{out}}}{P_{\mathrm{in}}}
Man måste använda effektformeln P = U \cdot I för att beräkna in- och uteffekten. Därefter kan verkningsgraden bestämmas.