SuperminarenandClaude Sonnet 5.5
f7fa8cfbc1
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <[email protected]>
2.6 KiB
För att upprätta en radioförbindelse mellan två platser via himmelsvågen måste man välja en frekvens som jonosfären pålitligt bryter tillbaka mot jorden. Oftast gäller det inte en enskild frekvens utan ett helt frekvensområde. Då väljer man ofta det högsta amatörradiobandet inom området.
Frekvensområdet begränsas uppåt av MUF [index:MUF] (maximal usable frequency), alltså den högsta frekvens som jonosfären just kan bryta tillbaka för avståndet mellan sändare och mottagare.
MUF beror på tätheten av fria elektroner i det brytande skiktet (här: F2-skiktet) samt på radiovågens infallsvinkel mot jonosfären. Figur [ref:e_muf_luf] visar prognosen för MUF en sommardag i juli 2025. Där framgår att MUF beror på tid på dygnet: på dagen ger den starkare joniseringen en högre MUF, på natten minskar joniseringen och MUF sjunker i motsvarande mån. Ytterligare ett exempel visar figur [ref:e_muf_luf2]. MUF ligger här på cirka \qty{7,5}{\mega\hertz}. Det betyder att frekvenserna \qty{3,5}{\mega\hertz} och \qty{7}{\mega\hertz} fortfarande bryts tillbaka mot jorden, medan frekvenser över \qty{7,5}{\mega\hertz} avlänkas ut i rymden. Det är också skälet till att vi kommunicerar med rymdstationen ISS på $\qty{2}{\meter}$-bandet: med \qty{145,800}{\mega\hertz} ligger vi klart över en typisk MUF.
De exakta sambanden för MUF, till exempel med avseende på strålningsvinkeln, behandlas längre fram. Det viktiga just nu är: ju starkare joniseringen i jonosfären är, desto högre är i regel också MUF.
D-skiktet bestämmer en ytterligare gränsfrekvens – den så kallade LUF [index:LUF] (Lowest Usable Frequency), alltså den lägsta användbara frekvensen, under vilken dämpningen är för stor. Nedåt utgör LUF alltså begränsningen. Den bestäms i första hand av joniseringen i D-skiktet, men beror också på utrustningen (sändareffekt, antenner, mottagarens känslighet).
Särskilt vid mycket låg solaktivitet eller under kraftiga magnetiska stormar kan specialfallet uppstå att LUF för en viss signalväg ligger över MUF. I så fall är radiotrafik via himmelsvågen inte möjlig mellan de aktuella platserna. Figur [ref:e_muf_luf] visar också en prognos för LUF i juli 2025. Där framgår att LUF mellan kl. 06 och 12 ligger över MUF och att kortvågstrafik därför inte är möjlig.