Vi har också redan lärt oss: Så fort man ansluter en elektrisk förbrukare, som en lampa, till de två polerna på en spänningskälla börjar de åtskilda elektriska laddningarna röra sig. Vi kallar detta en *sluten strömkrets*, där en elektrisk ström flyter. Beroende på hur stor spänningen är och vilken förbrukare som är ansluten flyter mer eller mindre ström. Vi talar om *elektrisk strömstyrka*, som anges i enheten ampere med förkortningen $\unit{\ampere}$. Enheten ampere är uppkallad efter den franske fysikern och matematikern *André-Marie Ampère*, som på 1820-talet förklarade elektrisk spänning och elektrisk ström vetenskapligt. --- Låt oss titta på några exempel igen: Genom en lysdiod (LED) flyter till exempel $\qty{5}{\milli\ampere}$ ström. I en transceiver vid mottagning är det t.ex. redan $\qty{900}{\milli\ampere}$, alltså nästan en ampere. Genom en transceiver vid sändning kan betydligt mer ström flyta, till exempel $\qty{21}{\ampere}$. | l: Förbrukare | r: | c: | l: | | Lysdiod (LED) | $\qty{5}{\milli\ampere}$ | = | $\qty{0,005}{\ampere}$ | | Transceiver vid mottagning | $\qty{900}{\milli\ampere}$ | = | $\qty{0,9}{\ampere}$ | | Transceiver vid sändning | $\qty{21}{\ampere}$ | = | $\qty{21}{\ampere}$ | [table:strom_beispiele:Exempel på strömmar] Här gäller det att komma ihåg att $\qty{1}{\milli\ampere}$ är detsamma som $\qty{0,001}{\ampere}$. Var försiktig med nollorna efter kommat: Om $\qty{1}{\milli\ampere}$ är detsamma som $\qty{0,001}{\ampere}$ är $\qty{10}{\milli\ampere}$ detsamma som $\qty{0,010}{\ampere}$. Följaktligen är $\qty{40}{\milli\ampere}$ lika med $\qty{0,040}{\ampere}$. Slutligen motsvarar $\qty{42}{\milli\ampere}$ alltså $\qty{0,042}{\ampere}$.