Vid amplitudmodulation (AM) och SSB överförs den information som ska överföras genom en ändring av högfrekvensbärvågens amplitud. På instegsnivån lärde vi oss redan att amplituden hos bärvågen vid frekvensmodulation (FM) i stället förblir konstant – informationen överförs här genom en ändring av bärvågens momentana frekvens.

Figur [ref:e_frequenzmodulation_t] visar tidsförloppet för en FM-signal med konstant amplitud. En FM-signal känns alltså igen på att bärvågens amplitud (idealiserat) förblir konstant, medan dess momentana frekvens fortlöpande ändras beroende på den modulerande signalen.

<margin>
[picture:906:e_frequenzmodulation_t:Tidsförlopp för en FM-signal]
</margin>

---

Figur [ref:e_frequenzmodulation_frequenzhub] visar som exempel en LF-sinussignal som orsakar en motsvarande frekvensavvikelse (frekvenssvep) hos en högfrekvensbärvåg i spektrumet. Det betyder att ljudstyrkeinformationen hos en FM-signal överförs genom *bärvågsfrekvensens utslag (frekvenssvepet)*. En starkare LF-signal ger ett större utslag i bärvågsfrekvensen och därmed en större bandbredd hos FM-signalen.

<margin>
[picture:827:e_frequenzmodulation_frequenzhub:Bärvågsutslag vid frekvensmodulation]
</margin>

<indepth>
Den upptagna bandbredden hos en FM-utsändning bestäms av svepet och den högsta modulationsfrekvensen. Som första approximation kan *Carsons formel* användas för litet svep och låg modulationsfrekvens. Den anger inom vilken bandbredd $\qty{99}{\percent}$ av sändareffekten finns.

$B\approx2 \cdot \left(\Delta f_{\textrm{T}} + f_{\textrm{mod max}} \right)$
  
Det här ämnet behandlas närmare på HAREC-nivån.
</indepth>

För att hålla den upptagna bandbredden hos en FM-signal inom föreskrivna gränser begränsas mikrofonsignalen i FM-sändare först i amplitud (av en begränsarförstärkare) och moduleras sedan på bärvågen med FM. Frekvenssvepet hos modulatorn vid maximal ljudstyrka är då antingen fast eller inställbart med en svepreglering.

FM-signaler är, eftersom den pålagda informationen inte finns i amplituden utan bara i frekvensen, relativt okänsliga för amplitudstörningar (t.ex. från blixtar, tändsystem, motorer) jämfört med AM eller SSB. Det ger fördelar vad gäller störkänslighet, särskilt vid drift i fordon och i störda miljöer.