[picture:733:a_sporadic_e:Refraktion vid sporadic-E] Du har redan lärt dig att förbindelser via sporadic-E (särskilt starkt joniserade områden i E-skiktet) främst görs från övre delen av kortvågsområdet upp till $\qty{2}{\meter}$-bandet. Ju högre frekvens, desto ovanligare är utbredning via sporadic-E. Under perioder med medelhög till hög solaktivitet, när utbredning via F-skiktet är möjlig, särskilt på $\qty{10}{\meter}$-bandet, är sporadic-E på kortvåg snarare till nackdel. Det hindrar nämligen radiovågorna från att nå upp till F-skiktet, så hoppdistanserna begränsas till högst $\qty{2200}{\kilo\meter}$ och den döda zonen kan försvinna.