Vid bedömning av kraven på bandbredden hos en utsändning betraktas enligt ITU:s definition av upptagen bandbredd den genomsnittliga sändareffekten i det utsända frekvensområdet. Då ska $\qty{99}{\percent}$ av sändareffekten finnas inom gränserna för den bandbredd som krävs. Därmed får högst $\qty{0,5}{\percent}$ av sändareffekten hamna i angränsande frekvensområden under respektive över sändsignalen. Det är särskilt viktigt för FM-utsändningar. [picture:1121:bandbreite_leistungsverteilung:Effektfördelning hos en utsändning] För att mäta effektandelarna hos en utsändning och dess bandbredd behövs en spektrumanalysator. Moderna instrument har ofta inbyggda matematiska funktioner så att medeleffekten inom en viss bandbredd kan beräknas (kanaleffektmätning, grannkanaleffektmätning). Närmare information finns i respektive instruments bruksanvisning.