Du har tidigare lärt dig vad AGC (Automatic Gain Control) är. Vid starka ingångssignaler minskar AGC förstärkningen i förstärkarstegen i mottagargrenen, och vid svaga ingångssignaler ökar den förstärkningen i motsvarande mån. Därigenom hålls den demodulerade signalens amplitud, och därmed LF-signalens volym, konstant.

Utan AGC skulle starka signaler överstyra LF-delen och svaga signaler bara höras mycket svagt. LF-volymen skulle hela tiden behöva justeras för hand. AGC jämnar alltså ut mottagningssignalens dynamik och anpassar mottagargrenens känslighet dynamiskt efter HF-ingångssignalerna.

<margin>
[picture:1055:e_agc:AGC i en superheterodynmottagare]
</margin>

---

För att AGC automatiskt ska kunna anpassa förstärkningen efter mottagningssignalens styrka behöver den information om signalens amplitud. För det kan en del av FI-signalen likriktas och sedan utjämnas, som visas i figur [ref:e_agc_regelspannung].

Dioden likriktar den högfrekventa FI-signalen. En efterföljande RC-länk undertrycker de snabba växelkomponenterna, så att en likspänning uppstår vars storlek beror på FI-signalens amplitud. Ju starkare den mottagna signalen är, desto större är spänningens värde.

Denna *regelspänning* förs tillbaka till de reglerbara HF- eller FI-förstärkarstegen och styr där deras förstärkning. På så sätt bildas en sluten reglerslinga: en starkare mottagningssignal ger en starkare regleringseffekt och därmed lägre förstärkning.

<margin>
[picture:142:e_agc_regelspannung:AGC-regelspänning]
</margin>